Fem snabba frågor till Lisbeth Wikström-Frisén
Lisbeth är Universitetsadjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet. Den 23 september försvarar hon sin avhandling "Träning och hormoner hos fysiskt aktiva kvinnor" (Training and hormones in physically active women, with and without oral contraceptive use).
1. Kan du kortfattat beskriva vad din avhandling handlar om? SVAR: Vi vet så lite om kvinnor och hur vi kan optimera träning för kvinnor. Att kvinnliga könshormoner varierar under menstruationscykeln är välkänt, men vi vet idag väldigt lite om hur det kan påverka effekterna av träning. Vid träningsplanering tar man idag ingen hänsyn till var i menstruationscykeln kvinnor befinner sig och inte heller tar man någon hänsyn till användning av p-piller, vilket är vanligt förekommande bland idrottande kvinnor.
Vi ville därför i vår träningsstudie undersöka hur man ska kunna optimera träning för kvinnor genom att ta hänsyn till variationen hos de kvinnliga könshormonerna. Kvinnorna fick därmed träna styrketräning under olika perioder i sin menstruations/p-piller cykel och efter 4 månaders träning mätte vi effekter på muskelstyrka, muskelkraft och muskelmassa. När man tittar på nya träningsmetoder så är det viktigt att även undersöka om de kan ha eventuella negativa effekter. Vi ville därför också undersöka om träningen medförde några kvinnospecifika hälsorisker genom att studera riskfaktorer som kan bidra till ohälsa. Vi studerade också basvärden för stresshormonet kortisol och välbefinnande hormonet oxytocin för att undersöka om dessa hormoner skulle kunna användas som markörer för eventuella negativa besvär av träning. Hormonnivåerna studerades därför vid olika årstider samt om användning av p-piller påverkade hormonnivåerna.
2. Hur påverkar p-piller träningen enligt dina studier? SVAR: I träningsstudien kunde vi inte se några tydliga skillnader i träningseffekter mellan kvinnor med och utan p-piller. När vi undersökte nivåerna av stresshormonet kortisol o välbefinnande hormonet oxytocin hittade vi högre nivåer hos kvinnor med p-piller under olika årstider. Detta har betydelse när man ska optimera träning för kvinnor. Mäter man kortisol på kvinnor som tar p-piller och hittar förhöjda värden så kan man lätt tolka detta som om de är övertränade vilket inte är fallet.
3. Ska man som kvinna satsa mer på träningen under en viss period i månaden? SVAR: Träningsstudien visade att det är fördelaktigt att koncentrera styrketräningen under de två första veckorna av menstruationscykeln för att få bättre effekter på muskelstyrka, muskelkraft och muskelmassa när man vill periodisera träningen.
4. Varför har du valt att forska på just kvinnors träning? SVAR: Övervägande idrottsforskning är genomförd på män så det finns idag endast en begränsad kunskap om hur idrottande kvinnor optimalt ska träna. Detta trots att antalet idrottande kvinnor ökat mycket under de senaste decennierna. Om kvinnor skulle kunna träna styrt efter menstruations/p-piller cykeln och erhålla bättre träningseffekter utan att öka antalet träningstillfällen skulle det innebära en positiv vinst och bidra till att motverka utvecklingen av kvinnospecifika hälsorisker orsakade av för mycket träning.
5. Vad kommer du att göra efter disputationen? SVAR: Jag vill fortsätta att forska på kvinnors hälsa kopplat till träning. Det är ett fantastiskt spännande och utmanande område. Vem vet, kanske är det nödvändigt att undersöka hur kvinnor svarar på träning för att pressa tider hos nästa generation OS talanger men också för att se hur man kan träna för bättre hälsa för kvinnor i allmänhet.
